Lifeuser

På vintrarna kom dom hit för att åka skidor då det aldrig var någon annan än dom där.
Dom kunde göra vad dom ville, det var ingen som såg. Men nu när träden var gröna och marken pryddes av blommor var det så otroligt vackert.
Hon blundade och andades in sommarens dofter, vickade på fötterna och kände hur det gröna gräset kittlade mellan tårna. Hon kände hur vinden mjukt smekte hennes ansikte och hörde hur fåglarna sjöng så vackert i trädens toppar.
Hon öppnade ögonen och såg honom stå med en gammal trasa och polera sin bil. Han hade sparat så länge för att köpa den, och hon minns hur glad han hade blivit när han väl hade köpt den.
Den va ganska gammal med lite rost här och var, men den dög.
Först in i bilen var en av hans kompisar.
Den långa raksträckan var kantad med stora träd på båda sidor. Kompisen tittade bort på där alla stod och tittade. Han sträckte ut handen genom rutan och vinkade. Alla jublande och skrek när han startade bilden och körde iväg. Vännen gasade och slirade med skrikande hjul runt och körde iväg. Allt som hördes var skratt och motorn från bilen. Vännen var nästan framme i slutet av raksträckan. Vännernas tjut hördes samtidigt som bilen slirade runt och däcken skrek. Vännen hade ingen direkt koll över bilen men det var det som var spännande.
Bilen var nu på väg tillbaka mot dem. Hon höll hela tiden ögonen på den. Vännen tryckte på bromsen och bilen skrek. Vännerna jublande och var grymt imponerade. Vännen klev ur bilen och nu var det hans tur.
Han gick fram och pratade med sin kompis, klappade honom på axeln och satte sig själv i bilen. Han satte fast säkerhetsbältet och tittade ut genom rutan, han tittade på henne. Hon visste att han skulle stila mer bara för henne, hon visste det.
Han gasade och bilen slirade runt. Den försvann längre och längre bort. Varje gång han passerade ett av de stora träden som kantade vägen blundade hon, hon vågade inte titta, tänk om han skulle krocka.

Händerna skakade när han klev ur bilen. Hams kompisar skrattade och sa att han va en mes. Hon tittade lite på honom innan hon bestämde sig. Hon gick fram till honom och titta honom rakt i ögonen, och sa att hon ville testa.
Först såg han förvirrad ut, men såg att hon menade allvar.
Ingen annan tjej hade någonsin vågat testa det, det var ju en killgrej. Men hon stirrade på honom med hård blick innan hon gick och satte sig i bilen.
Han stängde dörren och kysste henne innan han gick bort till sina polare.
Hon kramade hårt om ratten. Hon var nervös, hon kände smaken av saliv i munnen och svetten gjorde ratten hal. Hon släppte ratten med höger handen och släppte upp handbromsen samtidigt som hon knäppte upp bältet. Känslan av frihet lade sig över henne, trycket över bröstet var helt borta.
Han tittade bort mot honom, han stod tillsammans med en annan tjej. Hon vände snabbt bort blicken, blundade och tog ett djupt andetag. Hon lyssnade på motorn och på de hon kallade vänner som stod och skrattade.
Hon tryckte på gasen och kände hur bilen sladdade redan nu. Hon växlade upp och kände hur farten ökade, hon växlade ännu en gång. Hon kände att bilen inte riktigt fick fäste om vägen. Farten ökade, snart var hon där.
Hon tittade snabbt i backspegeln, han tittade inte på henne, han stod med den där tjejen. Hon vände blicken framåt igen, snart var hon där.
Hon såg hur trädet närmade sig fortare och fortare. Hon slöt ögonen och drog ratten åt vänster.
Hon kände hur bilen guppade när hon kom utanför vägen. Hon blundade hårt med ögonen.
Hon hann inte riktigt uppfatta vad som hände. Bilen kolliderade med trädet och hon slungades fram mot rutan. Rutan gick sönder och blod färgade sommargräset rött.

Kompisarna och han hade sett precis allt. Han uppfattade inte vad som hade hänt, men han började springa mot bilen. Fortare än han någonsin gjort tidigare, han sprang mot henne och bilen. Han sprang mot sin älskade. Den han älskade över allt annat, det visste hon. Nu var han äntligen framme vid bilen.
Han tappade andan när han såg hur skadad hon var.
Hennes svarta vågiga hår var rufsigt och hennes vita linne var täkt med blod. Han lyfte henne och la ner henne en bit från bilen. Alla vännerna var på väg mot dom.
Han skrek när han upptäckte att hon inte andades. Han uppfattade inte att han hade gjort det utan började skrika att någon skulle ringa ambulansen.
Han tittade på henne, han mådde illa när han gjorde det.
Allt var så overklig, han visste inte vad han skulle ta sig till. Syrener hördes i fjärran. Ambulansen var på väg. Den slirade in på vägen och stannade bredvid bilen. Två ambulansmän lyfte upp henne på båren och la in henne i bilen. Det var en polis på väg ner längs vägen. Ambulansen körde iväg men en hisklig fart och passerade polisbilen.
Han hade följt med henne i ambulansen.
Det dröjde inte länge förens dom kommit fram till sjukhuset. Där fick de hjälp av personal på sjukhuset och de rusade genom sjukhuset.
Han försökte hålla deras tempo men det var omöjligt. Hans ben gjorde inte som han ville. Sjukvårdarna svängde av åt höger in i en sal. De samlades runt henne och tittade hysteriskt på varandra. Det verkade som om ingen visste vad de gjorde där inne. De klippte upp linnet och tog av det så fort.
Allt gick så fort, han hängde inte riktigt med. De försökte hitta pulsen på henne, och de bekräftade de han fruktade. Hon hade ingen.
Dom slet fram dom där metall sakerna och la de mot hennes bröst. Han blundade och kände hur tårarna forsade ner för kinderna. Han vågade inte titta på henne. De försökte gång på gång få hennes hjärta att slå, men det vägrade.
Det vägrade ge henne hennes liv tillbaka.
Han öppnade ögonen och tittade in i salen. Alla hade slutat med att föröka få henne tillbaka. De tittade sorgset på varandra och började sakta plocka ihop sakerna. All kalabalik som nyligen fyllt salen var helt borta. Det var helt tyst. Han visste inte riktigt vad som händer där inne, inte förens en av doktorerna kom ut och gav honom en blick han aldrig kommer att glömma. Den blicken som gjorde att han förstod att hon var borta.
Han kunde inte längre kontrollera sig. Han slog på allt som kom i hans väg, tårarna rann ner för hans kinder och han skrek hennes namn. Han ville att hon skulle komma tillbaka, men det gjorde hon inte. Han ville inget annat än att känna henne i sin famn och andas in doften av hennes hår. Hon hade lovat att hon alltid skulle finnas där för honom, men nu var hon inte det. Han kände sig helt tom. Han ville inget annat än att få henne tillbaka, men det han inte visste var att det ville inte hon.
Hon var äntligen där hon så länge velat vara.
Borta!


Några förslag till förbättringar, kommentarer?
Ja får se om ja orkar skriva nått mer inlägg sen lr snart, kanske får bli imorn lr nån annan da helt enkelt.
Aja vi får se. Hade gött tills vidare iaf.
//Hampus